Fan, fan, fan, fan…..

eller hur man nu ska uttrycka det, men jag blir så djääävla less!!!!!!

Hundmöten. Katastrof. Skitjobbigt. Det finns inte tillräckligt mycket hundar ute för att vi ska kunna träna ordentligt, utan vi möter någon stackare på kanske var tredje promenad som bara ser en ylande best och som säkert säger för sig själv “var väl det jag visste, dobermann är livsfarliga hundar”….kul, kul……

Häromdan skrämde vi bort några “turister” som uppenbarligen bara stannat på vår väg för att rasta sina hundar (så det gjorde kanske inte så mkt…) -  så fort de fick syn på Midde -  eller hörde kanske, han sjöng ganska fint, så hivade de upp lilla hunden under armen och den andra i bilen och drog…… Kände att det var liksom ingen idé att försöka förklara “men han vill bara leka….. “

Igår mötte vi en tjej med en tax och en eng staff. Vi går ju “dragpromenad” så jag har Midde i sele och kopplet fast i midjan, och alltså tog jag tag i selen för att kunna ha koll på honom. Han börjar ju sjunga så fort han ser småhundarna, och när vi närmar oss så börjar staffen gorma – och gissa vem som gormar tillbaka?! Tur att han bara väger 35 kg, vet inte om mina trasiga axlar kommer kunna hålla i honom när han väger 45 kg Djävla skit!! Är så PISSLESS på det här – jag har för fan tränat och tränat och nött som en idiot hela sommaren och så fort jag har fått tillfälle. Jag vet att det är mitt fel att han är såhär – gör ju knappast att det känns nå roligare

Nåja – vi har i alla fall sett hundar på håll några gånger och då har det gått bra – alltid något. Även om den hunden har skällt så har Midde fortsatt framåt. Egentligen så ska vi kanske nöja oss med hundar på håll – i en utopi skulle man kunna träna så, att de kom närmre och närmre….. Men om jag börjar fly fältet så fort jag möter en hund kommer ju byborna verkligen att tro att min hund äter andra hundar….. (Förutom de som har träffat honom ) Och det roliga är ju att taxarna skäller han ju inte på längre – för dem har han ju fått träffa nu. Eller fått och fått – han rymde och taxgubben var snäll och kom hem med honom!

Tänkte jobba hemma idag – och tur var väl det, tittade på termometern: minus 20,7 grader…..Hade inte blivit någon lång morgonpromenad…….:P

Tur att Midde är nöjd med att ligga framför brasan

Förresten måste jag nog börja fundera på ett foderbyte….igen…..Han är ju inte direkt något matvrak min kära lilla skrutt – Nike skulle gråta om hon såg vad Midde får för mat – och som han går iväg ifrån!! Första dagarna åt han ju färskfodret med hyffsat god aptit, men sen var tydligen nyhetens behag över….Tarzan tycker mer om det än vad Midde gör – försöker peppa Midde att han måste äta innan kissen äter upp allt, men oj vad han bryr sig

“Maten räcker nog åt oss båda” verkar han tycka….. Tänkte jag skulle prova med det andra färskfodret man kunde köpa på den rosa affären, får se om han tycker det är nå godare….. Skulle ju vilja att han hullade på sig lite, han är lite väl tanig.  Men med tanke på energinivån han har så är det väl svårt att lägga på sig Tycker ju inte att han får extremt mycket motion – om vädret tillåter går vi ju till stallet på morgnarna, själva promenaden dit och hem tar ca 50 minuter, sen går vi omkring i stallet och Midde får leka platsliggning medan jag mockar osv, och sen brukar det bli ungefär en timme av något slag när jag kommer hem ifrån jobbet. Vet inte hur mycket som är lagom – men Midde verkar nöjd med detta i alla fall I alla fall så står ju huset kvar när jag kommer hem ifrån jobbet och han sover lugnt sen på kvällen